Att få använda sin fantasi och hitta på historier som andra förhoppningsvis vill läsa. Att få ge efter för varje tanke och uppslag och se berättelsen växa är en härlig kontrast mot den formalia vi använder oss av i det dagliga arbetet som lärare. När vi sätter oss ner efter en lång arbetsdag kan skrivandet kännas som terapi, ett sätt att koppla av.
Varför blev det så att handlingen utspelar sig i Piteå samt SIB-gruppen?
Att handlingen i serien om Sofia Winter skulle utspela sig i Piteå var självklart, vi ville ha en stadsmiljö och det är alltid lättast att skriva om det man känner till. Vi ville också sätta Piteå på deckarkartan.
SIB-gruppen värktes fram ur en frustration vi har som lärare. Det finns ett glapp i hur instanser som skola, polis och socialtjänst ska kunna samarbete på ett smidigt sätt. Sekretessregler gör att vi ofta arbetar parallellt runt samma barn, men inte som en gemensam enhet. Vår påhittade SIB-grupp är det vi själva saknar i vårt dagliga arbete samt en önskan om hur det skulle kunna se ut för att kunna samarbeta på ett smidigt sätt.
En författarduo sedan 2018 och vänner sedan 1999. Anette är född i Skellefteå och Sara född i Luleå, vänskapen startade i Umeå och nu är båda boende i Piteå med 200 meters avstånd till varandra.
Hur kom det sig att ni började skriva tillsammans?
Under en av alla våra kompismiddagar kom vi av någon anledning in på ämnet författare och upptäckte att vi båda närt drömmen om att skriva en bok sedan småbarnsåren. Där och då bestämde vi att vi någon gång skulle skriva en bok tillsammans. Det tog tio år innan vi gjorde slag i saken.
Hur fungerar ert samarbete?
Vi kompletterar varandra. Som författarduo har vi många likheter men även olikheter. Vi båda älskar att skriva, umgås med vänner, spela sällskapsspel, vara med våra familjer och träna. Den ena av oss är mer rastlös, kastar sig in i saker, älskar spontaniteten och behöver skapa aktiviteter för att känna lugnet medan den andra är mer systematisk, behöver tänka efter, strukturera och hittar lugnet bäst i mindre sammanhang. Våra egenskaper kännetecknar även hur vi skriver och det är ett givande och tagande hela tiden. Skrivprocessen gör att vi verkligen lär känna varandra på djupet och sporrar varandra att utvecklas.
Vilka är de största utmaningarna?
Att hinna skriva vid sidan om ett heltidsarbete och familjelivet. Även känslan av att aldrig vara färdig eller nöjd, tvivlet finns ständigt närvarande. Är det tillräckligt bra?
De två stora utmaningarna som väntar just nu är att lära sig allt runtomkringarbete som blir vid ett boksläpp samt att hålla i skrivandet trots att det övriga livet pockar på uppmärksamheten.
